Sveriges fordonsflotta ska vara helt fossilfri 2045. Omställningen till förnybara bränslen i Sveriges bussflotta har gått fort. I den upphandlade trafiken har vi redan 96% fossilfritt och tittar vi på hela bussbranschen hamnar vi på 85%, men det finns utmaningar om vi ska nå EU och hela transportsektorn.
– Om åtta år ska man ha minskat växthusgasutsläppen med 70% i transportsektorn. Då kan vi inte vänta på en teknikutveckling som ligger flera år framåt i tiden, säger Lars Annerberg.
Bussen är en stor klimatnytta eftersom när fler som åker i samma fordon blir det minsta möjliga klimatpåverkan. Däremot finns det många utmaningar när det kommer till att ställa om hela transportsektorn. Dels handlar det om infrastrukturen för att kunna tanka, dels om betalningsviljan som landets regioner har.
Är biobränsle en hållbar lösning?
Ja. Det beror på flera saker. Dels har vi resonemanget när man pratar om nettoutsläpp. Biobränsle görs på förnybara råvaror (som använd matolja, grödor som raps mm). Biobränsle är ett cirkulärt sätt ur ett relativt kort perspektiv då det vi släpper ut tas upp av naturen genom ny växtlighet. Det är därför vi menar att det är ett hållbart beaktande. Av alla dessa fordon vi har är det 95% som har en förbränningsmotor och de flesta dieselmotorer. Ska de rulla i tio år till behöver vi dem. Vi kan inte bara skicka dem på skroten. Det måste bli en successiv förändring så det blir en hållbar ekonomi i det hela annars mäktar inte samhället mer det hela.
Hur når vi fossilfritt 2045?
Tittar vi i Sverige är en viktig sak i närtid att vi får skattebefrielse för HVO och RME, annars skulle priset på de gå upp 5–6 kronor per liter och det mäktar ingen med. Fortsätter inte denna skattebefrielse blir de höjda drivmedelspriserna en kostnadsbomb för kollektivtrafiken. Risken är då att landets kommuner och regioner också genom sina regionala kollektivtrafikmyndigheter kan tvingas välja mellan att köra ett attraktivt utbud eller att köra klimatsmart.
EU kommissionen kan sätta käppar i hjulet
Vi har förslag från EU kommissionen som skulle försvåra för den linje vi i Sverige varit inne på med biodrivmedel. Den svenska linjen mot fossilfritt 2045 innebär en stor satsning på förnybara drivmedel. Främst HVO och RME. Om förslagen som ligger hos EU kommissionen just nu går igenom blir det svårare och dyrare att fortsätta på den svenska linjen.
Vad innebär förslagen?
Det finns flera olika förslag i paketet för att minska växthusgaserna till 2030. Bland annat ändringar som innebär att det blir svårare att använda många av de råvaror som man idag använder för att göra biodrivmedel på både HVO och RME. Det blir svårt att få det att gå ihop när de samtidigt vill minska vår klimatpåverkan. Förhandlingar i Eu pågår och spelplanen är inte klar förrän tidigast första halvan 2023.
En annan aspekt är att världsmarknadspriserna på både råolja och förnybara råvaror ökar. Även om förslagen som ligger i EU Kommissionen inte går igenom ser vi en kostnadsökning på drivmedel framöver.
Vad är framtidens drivmedel?
Min personliga åsikt är att elektrifieringen kommer ta över mer och mer. Dock närmare 2030 än 2025. Det finns en uppsjö av företag som producerar stadsbussar, och regionbussar kommer mer och mer.
Att elektrifiera den långväga linjetrafiken tar längre tid. Ju längre man måste köra med bussen desto längre fram ligger det i tiden. Men att det går i den riktningen är uppenbart. En elektrisk drivlina är mer energieffektiv än någon förbränningsmotor. Även om de är dyrare i inköp än så länge. Tittar man på hela analyser från inköp till att fordon gjort sitt blir det billigare. Det beror också på att oavsett vilket drivmedel som du använder är det dyrare än el. Biogasen är skattefri till 2030 men inte längre. Tittar man framåt kommer eldriften få fördel transportekonomiskt.
Elektrifiering av fordonsflottan
När det kommer till elektrifiering är det viktigt att inse att allt inte går att elektrifiera här och nu. Inom EU sitter man på en gigantisk fordonsflotta med dieselmotorer som ska rulla i över 10 år. Om inte de får en chans att bidra till det hur ska vi då minska vår klimatpåverkan? Man pratar om elektrifiering och avancerade biodrivmedel och de produkterna är inte kommersiellt gångbara på flera år. Om åtta år ska man ha minskat växthusgasen inom hela transportbranschen med 70%. Då kan vi inte vänta på en teknik-
utveckling som ligger flera fram år i tiden.
Vad kan enskilda bussbolag göra?
Man kan fortsätta tanka på flytande biodrivmedel eller gas så länge det finns en rimlig ekonomi i det hela. Och om landets regioner har råd att betala för det som de kostar men eftersom det är så mycket osäkerhet på spelplanen blir det svårt. Om ni ska lägga ett anbud med trafik 2023 till 2033 är det som att titta i en kristallkula som är dunkel. Vilka drivmedel kommer vi ha? Vad ska vi satsa på? Det är svårt när det inte finns en långsiktig spelplan att agera på.
Bör man satsa på eldrivna bussar som bussbolag?
Det beror på om man mäktar med och vilken trafik man har. Det är inget man köper för att köra skolskjuts två gånger om dagen för det ska bli god transportekonomi i det hela. Det kanske ligger längre fram i tiden när batteripriserna har sjunkit ännu mer. Kör man stadstrafik för en kommun går det snabbare. Då blir det en annan ekonomi än att enbart köra på kommersiella villkor.
Vad kommer efter elen?
Jag har svårt att se att det skulle kunna komma någon annan teknik. Elmotorn har funnits i över 100 år. Det är batteritekniken som gjort att de har lyfts på bussidan de senaste 8–10 åren.
Om allt ska gå på el i framtiden, vart ska man få tag på all el?
Där har samhället en stor utmaning. Det blir svårt för de enskilda bussföretagen att agera i den frågan. Det måste lösas och det är ett ansvar som främst staten har men att det är vägen framåt det är jag helt övertygad om. Sedan får man väl hoppas att batterierna utvecklas så pass mycket mer att man får mer räckvidd.
Utmaning för busstillverkarna
En annan viktig sak är att de som tillverkar bussar påverkas av regelverken. Nu finns det ett krav att busstillverkarna ska öka energieffektiviteten under åren som kommer. 2035 tycker EU kommissionen att det ska det var nollutsläpp. Det är inte beslutat ännu men har man det scenariot framför sig som fordonstillverkare har man kanske inte möjligheten att fokusera på både nollutsläpp och energieffektivisering.
Hur kommer de som tillverkar tunga bussar agera i framtiden? Har de resurser så de kan satsa både på att klara av kraven på att öka energieffektiviseringen i sina drivlinor? 2025 finns en gräns och 2030 en annan, dessutom har EU kommissionen uttalat sig att man inte ska tillåta nyförsäljning av förbränningsmotorer från 2035. Om den skulle gå igenom – kommer man då lägga kompetens och ekonomi på att energieffektivisera sina produkter och gigantiska produkter för nollutsläppsfordon? Där kan man ana att man börjar skära i närtid på andra drivlinor såsom; dieselmotor, gas, elektricitet och batteri.
Vårt mantra är: Jaga utsläppen – inte transporterna. Annars blir det tokigt. Transporter kommer alltid att behövas. Det är en otroligt viktig del för Sveriges välfärd och för att klara av nya utmaningar.
